13 dagar kvar!
Idag är det bara 13 dagar kvar till studenten, jesus! Detta kommer bli en upplevelse, förhoppningsvis i alla fall. Efter en enda lång positiv period blev det bara för mycket för mig igår, allt på samma gång. Dagar som igår är det man tvivlar på om någonting i ens liv någonsin blir som man tänkt sig. Ett spydigt sms nu från en person som betyder väldigt mycket gjorde också att dagen idag känns en aning nere. Men imorgon blir det bättre, fullspäckad dag!
Konfirmation klockan elva, jobb klockan halv tre och sen en sen kväll på Olssons brygga med gott sällskap och gott att dricka. Kanske blir det även några fina danser och underbara människor :) det klagar jag inte ett dugg över!
Nej nu får det bli andra tider. Dags att åka iväg till Norge för att vara barnvakt, som jag ska mysa! Jag ska mysa bort alla problemen i mitt huvud nu och resten av min studenttid ska bli underbar!
p . s. Det kommer er tid vara också d . s.
C A R P E D I E M
Konfirmation klockan elva, jobb klockan halv tre och sen en sen kväll på Olssons brygga med gott sällskap och gott att dricka. Kanske blir det även några fina danser och underbara människor :) det klagar jag inte ett dugg över!
Nej nu får det bli andra tider. Dags att åka iväg till Norge för att vara barnvakt, som jag ska mysa! Jag ska mysa bort alla problemen i mitt huvud nu och resten av min studenttid ska bli underbar!
p . s. Det kommer er tid vara också d . s.
C A R P E D I E M
16 dagar kvar!
Idag är det 16 dagar kvar. 16! Det känns helt ofattbart. Gud vad jag kommer sakna alla mina kära vänner! Idag är en sådan dag då jag känner mig alldeles livrädd för framtiden. Jag har längtat så mycket efter studenten men hur kunde tre år gå så fort? Är jag verkligen redo att lämna det? Vad svaret än blir så har jag inte mycket till val. Åh vad jag kommer gråta på studenten, känner redan att det samlar sig i bröstet. Varje dag när jag kommer till skolan nu vill jag bara slänga mig runt halsen på alla jag möter, haha, ifall att det skulle bli sista gången jag får göra det.
Nej nu får jag ta tag i det här. Nu får det att börja bli lite party, på fredag då smäller det!
C A R P E D I E M
Nej nu får jag ta tag i det här. Nu får det att börja bli lite party, på fredag då smäller det!
C A R P E D I E M
My journey begins
Nu var det längesen jag skrev, väldigt längesedan. Kanske är det för att jag inte har haft någonting att skriva.
Kanske är det för att jag varit för upptagen för att orka sätta mig ner några minuter och skriva några rader,
I vilket fall som helst har jag bestämt mig för att börja skriva igen nu, för snart börja en ny del i mitt liv.
Om 22 dagar tar jag studenten. Det som för inte alls längesedan kändes som en evighet är snart här och det går inte att stanna tiden hur mycket jag än vill det. Idag är det mitt sista prov på gymnasiet, mitt sista! Det låter kanske som en klyscha men jag tycker inte alls att det var längesedan jag började ettan i en ny klass där jag inte kände en enda människa. Jag kommer ihåg vad jag tänkte om alla och jag kommer ihåg hur osäker jag kände mig i min nya miljö.
Nu, är det snart dags igen för en ny miljö. Och som jag kommer sakna den gamla! Det är med vemod vi nu har våra sista veckor på solbergagymnasiet och jag ljuger om jag säger att jag inte kommer att sakna det. Jag kommer sakna alla fullständigt underbara människor! Dessa människor som förgyllt mina tre år, människor som har blivit mina bästa vänner. Jag kommer tro det eller ej att sakna många av lärarna. Lärare som man har velat strypa när de har stått och pratat länge och väl om tråkiga saker när man inte velat annat än att sitta ute i solen och göra ingenting. Sen kommer jag faktiskt att sakna solberga i sig också, det är ingen motiverande miljö men det har ju varit min omgivning och min vardag i tre år nu så det är väl klart att det kommer kännas väldigt konstig att plötsligt inte ha det längre.
Till hösten kommer mitt liv troligtvis se annorlunda ut. Förhoppningsvis har jag flyttat, fått egen lägenhet, börjat på universitetet. Det känns så, vuxet. Kanske blir jag även sambo, men det får tiden utvisa och det är ingenting jag tar som en självklarhet.
I mitt huvud just nu så är det bara studenten jag tänker på. Allt det roliga som komma skall och känslan av att få springa ut i friheten och ovissheten som student 09. Men också på hur osäker min framtid är och att det är första gången på många många år som jag egentligen inte har någon aning om vad som händer till hösten. Att flytta och börja på skolan är egentligen bara förhoppningar men det är ingenting jag kan räkna med, tyvärr. Det är ingenting med min framtid som är säker!
Med det sagt och med en ny början i bloggen vill jag säga till er att ta vara på den sista tiden i gymnasiet. Skratta med de som får er att skratta och ha det så kul du bara kan! Studenttiden kommer aldrig tillbaka. Och det finns inga bättre studenter än vi 09, right?!
C A R P E D I E M!
Jag vill så mycket
Jag vill så mycket med mitt liv. Vill vara så bra. Vill hinna med och lyckas med allt jag ska göra.
Solen skiner och våren verkar äntligen vara här på riktigt. Jag har en underbar pojkvän som verkligen betyder allt för mig just nu. Ändå strejkar hjärnan och jag är ofokuserad och tänker på framtiden.
Har så mycket roligt framför mig denna vår. Men ändå kan jag inte låta bli att vara livrädd.
Jag är rädd för hur jag ska klara mig själv. Rädd för hur jag ska klara skolan. Rädd för att lämna alla vänner och min familj. 3 timmar är ändå tre timmar. Och tänk om jag inte kommer in på skolan? Då kommer jag nog förlora all tro på mig själv. Jag vill så mycket. Jag vill så mycket att det blir helt totalt kaos i min hjärna!
Solen skiner och våren verkar äntligen vara här på riktigt. Jag har en underbar pojkvän som verkligen betyder allt för mig just nu. Ändå strejkar hjärnan och jag är ofokuserad och tänker på framtiden.
Har så mycket roligt framför mig denna vår. Men ändå kan jag inte låta bli att vara livrädd.
Jag är rädd för hur jag ska klara mig själv. Rädd för hur jag ska klara skolan. Rädd för att lämna alla vänner och min familj. 3 timmar är ändå tre timmar. Och tänk om jag inte kommer in på skolan? Då kommer jag nog förlora all tro på mig själv. Jag vill så mycket. Jag vill så mycket att det blir helt totalt kaos i min hjärna!
Har jag sagt det?
God förmiddag :)
Var ett tag sen jag skrev nu. Men dagarna liksom har försvunnit i plugg och tankelöshet. Men idag är jag brutalt positiv. Det såg ut som Jessica ville strypa mig i matsalen nyss där jag satt och predikade om att allt löser sig och att livet blir alltid vad man gör det till själv. Tror ni jag är förvånad över mig själv? Svar ja, när började den äkta pessimisten bli optimist? Idag? I vilket fall som helst gillar ja det! Hoppas på fler såna dagar ni som befinner er i mitt huvud, för jag antar att det inte är jag själv som orsakar detta anfall av optimism.
I vilket fall som helst så förgyllde Henrik, Lisa och Linda min dag rejält igår. Vi var och lunchade på Mulan och jävlar vad mysigt. De människorna har en så stor plats i hjärtat så det finns inte, trots allt som hänt så måste vi bara gå vidare och njuta av varandras sällskap nu när det snart är slut.
Till och med det känns bra idag, bortsett från att jag inte kommer få spendera varje dag med världens bästa människor så känns det bra att jag ska flytta idag. Jag börjar känna mig mer och mer redo.
Förra lektionen hade jag och Henrik egen gympa tillsammans med våra klasser och idrottarna. Henrik "Hitler" Wadman, hoppas ingen tog illa upp, körde hårt med de stackarna. Jag stod mest och log och sa bra jobbat. Vilken insats.
Just nu gör resten prov men eftersom några av oss var duktiga flickor och gjorde provet förra veckan är vi lediga. Jag ska tillbringa ledigheten på badhuset as usual. Ska simma idag tänkte jag, har inte gjort det sen i måndags, men musklerna behöver vila från gymmet tror ja.
Ikväll blir det utgång med världens bästa Kristine. :) Förut när jag satt på tåget kände jag mig inte så värst pepp på att gå ut men nu börjar partysuget sakta krypa fram igen. Men det ska bli skönt att dansa av sig lite bekymmer på dansgolvet. Dessutom är det ingen Wadman som dissar mig och ger mig ont i hjärtat ikväll heller ;D
So long allihop. Ta dagen med ett leende :) (nej Lina nu blev du för positiv)
C A R P E D I E M
Var ett tag sen jag skrev nu. Men dagarna liksom har försvunnit i plugg och tankelöshet. Men idag är jag brutalt positiv. Det såg ut som Jessica ville strypa mig i matsalen nyss där jag satt och predikade om att allt löser sig och att livet blir alltid vad man gör det till själv. Tror ni jag är förvånad över mig själv? Svar ja, när började den äkta pessimisten bli optimist? Idag? I vilket fall som helst gillar ja det! Hoppas på fler såna dagar ni som befinner er i mitt huvud, för jag antar att det inte är jag själv som orsakar detta anfall av optimism.
I vilket fall som helst så förgyllde Henrik, Lisa och Linda min dag rejält igår. Vi var och lunchade på Mulan och jävlar vad mysigt. De människorna har en så stor plats i hjärtat så det finns inte, trots allt som hänt så måste vi bara gå vidare och njuta av varandras sällskap nu när det snart är slut.
Till och med det känns bra idag, bortsett från att jag inte kommer få spendera varje dag med världens bästa människor så känns det bra att jag ska flytta idag. Jag börjar känna mig mer och mer redo.
Förra lektionen hade jag och Henrik egen gympa tillsammans med våra klasser och idrottarna. Henrik "Hitler" Wadman, hoppas ingen tog illa upp, körde hårt med de stackarna. Jag stod mest och log och sa bra jobbat. Vilken insats.
Just nu gör resten prov men eftersom några av oss var duktiga flickor och gjorde provet förra veckan är vi lediga. Jag ska tillbringa ledigheten på badhuset as usual. Ska simma idag tänkte jag, har inte gjort det sen i måndags, men musklerna behöver vila från gymmet tror ja.
Ikväll blir det utgång med världens bästa Kristine. :) Förut när jag satt på tåget kände jag mig inte så värst pepp på att gå ut men nu börjar partysuget sakta krypa fram igen. Men det ska bli skönt att dansa av sig lite bekymmer på dansgolvet. Dessutom är det ingen Wadman som dissar mig och ger mig ont i hjärtat ikväll heller ;D
So long allihop. Ta dagen med ett leende :) (nej Lina nu blev du för positiv)
C A R P E D I E M
Tankar
Både igår och idag har jag varit sådär tung i själen.
En känsla av hopplöshet och ensamhet.
Inte för att jag tycker att allt är hopplöst eller för att jag är helt ensam.
Men jag känner bara att mitt liv är så extremt ordinärt. Och tråkigt.
Jag sa till syster att jag vill ha passion i livet. Något att le för. Då svarade hon; Jag är ledsen att säga detta Lina. Men T. kommer aldrig mer tillbaka. Det vet du. Och det finns ingen mer som honom.
När jag kom hem började jag fundera. Inte för att jag var lycklig med T. Men han är passion, i allra högsta grad. När hon sa så kunde jag inte låta bli att fundera. Är det över? Jag vet, jag är nitton år gammal (snart ) inte nittio. Men om det inte finns någon mer T. Vad finns det då? Jag vill inte leta och jag ska inte leta.
Jag vill bara hitta det där att leva för. Jag vill inte gå såhär dag in och dag ut.
Och trots att jag gör mitt absoluta bästa för att försöka hålla skenet uppe och vara positiv. Så kan jag inte hjälpa att känna det. Känna hopplösheten. Känna tomheten i min själ.
En känsla av hopplöshet och ensamhet.
Inte för att jag tycker att allt är hopplöst eller för att jag är helt ensam.
Men jag känner bara att mitt liv är så extremt ordinärt. Och tråkigt.
Jag sa till syster att jag vill ha passion i livet. Något att le för. Då svarade hon; Jag är ledsen att säga detta Lina. Men T. kommer aldrig mer tillbaka. Det vet du. Och det finns ingen mer som honom.
När jag kom hem började jag fundera. Inte för att jag var lycklig med T. Men han är passion, i allra högsta grad. När hon sa så kunde jag inte låta bli att fundera. Är det över? Jag vet, jag är nitton år gammal (snart ) inte nittio. Men om det inte finns någon mer T. Vad finns det då? Jag vill inte leta och jag ska inte leta.
Jag vill bara hitta det där att leva för. Jag vill inte gå såhär dag in och dag ut.
Och trots att jag gör mitt absoluta bästa för att försöka hålla skenet uppe och vara positiv. Så kan jag inte hjälpa att känna det. Känna hopplösheten. Känna tomheten i min själ.
Mycket att säga
Det finns så otroligt mycket att säga just nu i mitt huvud så det blir antagligen en massa inlägg idag så att jag kan få ur allt ur huvudet. Annars vet jag att jag inte kommer klara att somna ikväll när jag ska lägga mig..
Helgen var minst sagt händelserik! Jag hade jävligt roligt, var alldeles för full och som vanligt alldeles för känslosam.
Fredagen började med att tåget var försenat en halv jävla evighet. Vi satt på tåget och sjöng för tine som blev hela arton år i sällskap av en tändare eftersom det inte fanns ljus på tåget. ;D
Skolan kom och gick. Gjorde prov som kändes konstigt, inte en aning hur det gick men man kan ju bara hålla tummarna för att det gick bra..
Efter skolan gick jag till Saras lägenhet och krånglade i en halv timme med låset. Jag kände mig som världens mest iq befriade människa när jag var tvungen att ringa till Sara och fråga hur fan jag skulle låsa upp dörren. Haha. Jag slappade lite sen började jag göra mig iordning. Som sällskap i duschen hade jag en corona och det smakade förjävla bra. Vid sju hörde jag att Kim var på G. Jag ställde mig vid dörren för att skrämma henne men det var istället jag som blev skrämd! Där stod Kim, blod överallt i trappan, på hennes arm och det ordagrant sprutade blod ur hennes hand. Jag fick rena paniken och var inte långt från gråten. Hon hade givetvis ramlat i backen bredvid huset och såklart hade hon tagit emot sig med handen på en cider flaska. Efter en timme av blödande och lite paniksamtal till Tom Erik och Marie var det party igen. Men ni ska bara veta allt som hann flyga runt i huvudet innan jag fattade att det blödde mer än det var farligt..
Brudarna kom och det var en av de roligaste förfesterna jag någonsin har varit på! Tjejer, öl och lite senare allsång med killarna. På vägen ner till Ritz hade jag redan blivit bra i gasen och vi sjöng reklamlåtar. Väl inne på ritz kommer jag inte ihåg så mycket. Med 50 kronor klarade jag mig en hel kväll, hade fått en massa cider tydligen. Kvällen stora miss måste väl varit när jag ramlade över Frida mitt på dansgolvet. Just då gjorde det inte ett dugg ont men jag kan säga att mitt blåa ben tyder på annat.
Kvällen avslutades tidigt. Endyngfull Lina hade betalat och ätit pizza, ringt Torbjörn som hade skjutsat mig från Viktors till lägenheten. Hade låst ut Johanna och somnat med kläderna på på överkastet.
Lördag vaknade jag halv sju som jag alltid gör när jag är ute. Jag bad lite till Gud om att jag ville överleva dagen. Sällan har jag varit så bakfull som då. Låg i sängen till elva, duschade och låg lite till. Sen tog jag tag i mig själv och gick en LÅNG promenad i det fina vädret. Det behövdes verkligen! Träffade Viktor och stod och pratade ganska länge. Sen gick jag på palmviken och försökte köpa mat men inget frestade. Sov lite till när jag kom hem sen var det bara att duscha och göra sig iordning igen. Det tog enormt lång tid att dricka och det frestade inte ett dugg. Men även lördagen bjöd på en rolig förfest och visst blev jag full då också. Väl inne på tiki slocknade mitt humör om man säger så.
På vägen hem var det tur att jag mötte David. Älskade finaste underbaraste David. Han är så bra på att torka tårar.
Just nu vet jag inte vad det är med mig. Är jävligt deppig och känner att det inte finns ett dugg jag har lust med just nu. Allt tar emot och allt känns så inni bomben tråkigt. Sen tror jag att jag är lite kär med. Kär på riktigt. Sådär så att det gör ont i hjärtat. Sådär så man känner sig helt hopplös. Inte den bra kär känslan. Tänk om jag bara kunde få sluta känna just nu. Jag vill inte känna!
Helgen var minst sagt händelserik! Jag hade jävligt roligt, var alldeles för full och som vanligt alldeles för känslosam.
Fredagen började med att tåget var försenat en halv jävla evighet. Vi satt på tåget och sjöng för tine som blev hela arton år i sällskap av en tändare eftersom det inte fanns ljus på tåget. ;D
Skolan kom och gick. Gjorde prov som kändes konstigt, inte en aning hur det gick men man kan ju bara hålla tummarna för att det gick bra..
Efter skolan gick jag till Saras lägenhet och krånglade i en halv timme med låset. Jag kände mig som världens mest iq befriade människa när jag var tvungen att ringa till Sara och fråga hur fan jag skulle låsa upp dörren. Haha. Jag slappade lite sen började jag göra mig iordning. Som sällskap i duschen hade jag en corona och det smakade förjävla bra. Vid sju hörde jag att Kim var på G. Jag ställde mig vid dörren för att skrämma henne men det var istället jag som blev skrämd! Där stod Kim, blod överallt i trappan, på hennes arm och det ordagrant sprutade blod ur hennes hand. Jag fick rena paniken och var inte långt från gråten. Hon hade givetvis ramlat i backen bredvid huset och såklart hade hon tagit emot sig med handen på en cider flaska. Efter en timme av blödande och lite paniksamtal till Tom Erik och Marie var det party igen. Men ni ska bara veta allt som hann flyga runt i huvudet innan jag fattade att det blödde mer än det var farligt..
Brudarna kom och det var en av de roligaste förfesterna jag någonsin har varit på! Tjejer, öl och lite senare allsång med killarna. På vägen ner till Ritz hade jag redan blivit bra i gasen och vi sjöng reklamlåtar. Väl inne på ritz kommer jag inte ihåg så mycket. Med 50 kronor klarade jag mig en hel kväll, hade fått en massa cider tydligen. Kvällen stora miss måste väl varit när jag ramlade över Frida mitt på dansgolvet. Just då gjorde det inte ett dugg ont men jag kan säga att mitt blåa ben tyder på annat.
Kvällen avslutades tidigt. En
Lördag vaknade jag halv sju som jag alltid gör när jag är ute. Jag bad lite till Gud om att jag ville överleva dagen. Sällan har jag varit så bakfull som då. Låg i sängen till elva, duschade och låg lite till. Sen tog jag tag i mig själv och gick en LÅNG promenad i det fina vädret. Det behövdes verkligen! Träffade Viktor och stod och pratade ganska länge. Sen gick jag på palmviken och försökte köpa mat men inget frestade. Sov lite till när jag kom hem sen var det bara att duscha och göra sig iordning igen. Det tog enormt lång tid att dricka och det frestade inte ett dugg. Men även lördagen bjöd på en rolig förfest och visst blev jag full då också. Väl inne på tiki slocknade mitt humör om man säger så.
På vägen hem var det tur att jag mötte David. Älskade finaste underbaraste David. Han är så bra på att torka tårar.
Just nu vet jag inte vad det är med mig. Är jävligt deppig och känner att det inte finns ett dugg jag har lust med just nu. Allt tar emot och allt känns så inni bomben tråkigt. Sen tror jag att jag är lite kär med. Kär på riktigt. Sådär så att det gör ont i hjärtat. Sådär så man känner sig helt hopplös. Inte den bra kär känslan. Tänk om jag bara kunde få sluta känna just nu. Jag vill inte känna!
If it just could be
Mitt liv är allmänt fucked up just nu så jag har inte något vettigt att skriva här ;)
Att leva i det förflutna
Ibland kan jag inte låta bli att fundera. Eller ibland var en underdrift snarare varje dag.
De senaste åren har jag varit med om mycket. Mycket kärlek och mycket sorg, låter dramatiskt men så är det.
Det går inte en enda dag utan att jag tänker på det som varit. Jag har försökt allt och ändå tycks jag aldrig riktigt helt kunna släppa det som varit.
Varenda dag måste jag på något omdevetet sätt plåga mig själv och tänka tillbaka. För hur saker var och inte var så känner jag mig väldigt skyldig till hur jag känner.
Allt jag har varit med om bara sköljer över mig ibland, som en iskall dusch från ingenstans. hur kunde allt bli såhär? Jag skriver inte detta för att jag tycker synd om mig nu utan jag bara ställer mig frågan varför jag aldrig kan få gå vidare. Varför kan jag inte bara få gå en dag utan att tänka på allt det där?
Men en sak vet jag. Ödet straffar mig och det hårt.
De senaste åren har jag varit med om mycket. Mycket kärlek och mycket sorg, låter dramatiskt men så är det.
Det går inte en enda dag utan att jag tänker på det som varit. Jag har försökt allt och ändå tycks jag aldrig riktigt helt kunna släppa det som varit.
Varenda dag måste jag på något omdevetet sätt plåga mig själv och tänka tillbaka. För hur saker var och inte var så känner jag mig väldigt skyldig till hur jag känner.
Allt jag har varit med om bara sköljer över mig ibland, som en iskall dusch från ingenstans. hur kunde allt bli såhär? Jag skriver inte detta för att jag tycker synd om mig nu utan jag bara ställer mig frågan varför jag aldrig kan få gå vidare. Varför kan jag inte bara få gå en dag utan att tänka på allt det där?
Men en sak vet jag. Ödet straffar mig och det hårt.
När vi väl var inne på saken..
Omotiverad var det ja.. Jag var och simmade min vanliga km och sen var det dags för dagens vägning, inte direkt vad jag hade hoppats på. Föregående vecka har jag tränat alla dagar utom tors och ätit någorlunda bra mat förutom två bullar som ja inte kunde motstå xD och resultatet +2 kg. Ska ingenting gå min väg idag.
Omotiverad
God dag och god ny vecka :)
har inte haft tid att sitta vid datorn så mycket nu men jag skriver snart.
Jag är så fett jävla omotiverad till denna veckan och detta liv :P haha.
Jag är helt slö i hela kroppen och jag har en massa som jag ska göra.
Usch. Men nu ska jag ta tag i det!
har inte haft tid att sitta vid datorn så mycket nu men jag skriver snart.
Jag är så fett jävla omotiverad till denna veckan och detta liv :P haha.
Jag är helt slö i hela kroppen och jag har en massa som jag ska göra.
Usch. Men nu ska jag ta tag i det!
Mitt år 2008
God kväll :)
Jag är lite seg jag vet men nu tänkte jag att jag på något vis tänkte summera året som gått.
Hur det nu ska gå, men för min egen skull :)
Januari:
Började definitivt inte bra. Efter att har firat Joels artonårsdag och verkligen älskat så gjorde han slut. Jag var knäckt. Som sagt ingen bra början på året. Men det var också månaden som jag träffade Tim. Vi var på Melodi grand prix tillsammans och det var hur mysigt som helst. Han var nog lite paniksubstitut och det hela höll bara några veckor. (men blev mer senare). Tom Erik fisen fyllde 18 och det firades.
Skolan gick skit för jag mådde piss. Men det som inte dödar det härdar.
Februari:
Tim fyllde 21 år på svenska rallyt och jävlar vilket kaos. fyra stupfulla karlar på samma gång. Mest Tim givetvis som sov hos mig alla fyra dagarna. Men det är minnen, riktiga minnen. Jag och Tim började umgås igen. Nästan varenda natt tillbringade han hos mig.
En del supar tag med Michis, härligt. Några mycket minnesvärda kvällar. Mådde fortfarande piss men jag började bli lite mer mig själv igen. Jag åkte också på mina favoriter Alter Bridge helt själv (joel skulle ha varit med egentligen) och de var underbara. Den kvällen var jag i sjunde himlen minst sagt.
Mars:
TimTimTim, allt som kommer upp i huvudet när jag hör Mars, Haha. Kommer inte ihåg ngt specifikt från den månaden faktiskt. Jo, jag umgicks med bästa Tom Erik. Massa kvällar i bilen och hos honom. Älskar den pojken!
April:
Jag fyllde hela 18 år. Det firades med min familj och såklart älskade Tom Erik som kom och hälsade på. Fick jätte mkt fina presenter, mitt carpe diem halsband och armband följer mig till döden. Av mr T fick jag njutning i form av gummi, han trodde d iaf. Jag har aldrig skrattat så mycket i mitt liv.
Vi åkte med Sa klasserna till Stockholm på en skit kul klassresa. Skratt, öl, vänner, upplevelser. Bussresan bara den var ju hur kul som helst. Dessutom tatuerade jag min fina G klav denna månad.
Jag och Linda var på tiki ett par gånger där jag bl.a. strulade med en get (?) HAHA. Jag försökte slopa Tim för gott.
Maj:
Min bror tog konfirmationen, svårt att förstå att han är så stor min lillelillebror. Mamma fyllde 40 och detta firades med ett stort kalas som var för övrigt skit kul. Jag fick besök av mr 49 och månaden var allmänt knas. Klassen åkte och kollade på Hamlet på Dramaten en dag i Stockholm. Var även den resan skit kul :) Benjamin började komma till oss.
Det var varmt som bara den denna månad.
Juni:
Fortfarande mkt varmt. Firade nationaldagen på ett mkt fint sätt, haha. Min förstaenorma fylla och mr T var såklart inblandad. Resten av månaden var skön. Varm och go. Hade massa fina kvällar på altanen. Jag klarade teori provet :) Jobba lite för att sen fira midsommar på västkusten med alla nära och kära. Då menar jag verkligen alla, mammas vänner + familjer. Skit kul.
Juli:
Festivalen med Kristine, kul :) Inflammation i foten dock. Jag och Erica åkte till Bergen! Är nog en av de roligaste upplevelser i mitt liv. Träffade James Hetfield (!!!), sov, drack öl, sov lite till, myste och fann varandra igen. Metallica spelade fantastiskt, tyckte jag och 50 000 andra. jag stod längst fram nästan. Svin kul. resten av månaden var ganska lugn förutom att jag fick blodförgiftning i foten. Men jag överlevde.
Augusti:
Jobbade, lite västkusten och massa ångest för skolan igen. Eda parken, skotterud parken och några trevliga fester. Började trean på gymnasiet, big deal. Började umgås med mr T igen. Var mycket med Erica, världens bästa Erica <3
September:
Jag klarade mitt körkort!!! :D Det är väl i princip det jag kommer ihåg från den månaden :P Spenderade min sista kväll med T. förhoppningsvis :P haha. Jag kan ju säga att det mesta jag gjorde var att köra bil :) Förresten, klassresa till göteborg. Fängelset och massa intressanta besök. Jävligt rolig kväll och natt. Henrik Wadman säger jag bara :) Haha.
Oktober:
Marten, körde bil, körde lite mer bil, körde lite mer bil. :)Jag gjorde högskoleprovet utan bra resultat, haha :P MIchaela fyllde 18 firades med fest :) Började prata med TD :)
November:
Det jag kommer ihåg mest från den månaden är att jag och min älskade Linda åkte till Oslo och kollade in ALTER BRIDGE igen <3 det var helt underbart. Annars var månaden ganska som vanligt I think.
December:
December igen. Månaden kom och gick ganska mkt. Julen var mysig trots min spyepidemi. Dock var juldagen jävligt rolig med party med brudarna på tiki !! :) Jag myste och slappade mest hela tiden sen :) Året avslutades i en bil, haha.
Jag vill bara säga Kristine Sund, tack för att du finns där. Utan dig hade detta år blivit ett helvete. Jag och du bruden, alltid <3
Tack också alla andra vänner som vet vilka de är för att ni finns där för mig. Ni är fantastiska. Puss på er.
Nu ser jag framemot ett underbart 2009!! :)
Jag är lite seg jag vet men nu tänkte jag att jag på något vis tänkte summera året som gått.
Hur det nu ska gå, men för min egen skull :)
Januari:
Började definitivt inte bra. Efter att har firat Joels artonårsdag och verkligen älskat så gjorde han slut. Jag var knäckt. Som sagt ingen bra början på året. Men det var också månaden som jag träffade Tim. Vi var på Melodi grand prix tillsammans och det var hur mysigt som helst. Han var nog lite paniksubstitut och det hela höll bara några veckor. (men blev mer senare). Tom Erik fisen fyllde 18 och det firades.
Skolan gick skit för jag mådde piss. Men det som inte dödar det härdar.
Februari:
Tim fyllde 21 år på svenska rallyt och jävlar vilket kaos. fyra stupfulla karlar på samma gång. Mest Tim givetvis som sov hos mig alla fyra dagarna. Men det är minnen, riktiga minnen. Jag och Tim började umgås igen. Nästan varenda natt tillbringade han hos mig.
En del supar tag med Michis, härligt. Några mycket minnesvärda kvällar. Mådde fortfarande piss men jag började bli lite mer mig själv igen. Jag åkte också på mina favoriter Alter Bridge helt själv (joel skulle ha varit med egentligen) och de var underbara. Den kvällen var jag i sjunde himlen minst sagt.
Mars:
TimTimTim, allt som kommer upp i huvudet när jag hör Mars, Haha. Kommer inte ihåg ngt specifikt från den månaden faktiskt. Jo, jag umgicks med bästa Tom Erik. Massa kvällar i bilen och hos honom. Älskar den pojken!
April:
Jag fyllde hela 18 år. Det firades med min familj och såklart älskade Tom Erik som kom och hälsade på. Fick jätte mkt fina presenter, mitt carpe diem halsband och armband följer mig till döden. Av mr T fick jag njutning i form av gummi, han trodde d iaf. Jag har aldrig skrattat så mycket i mitt liv.
Vi åkte med Sa klasserna till Stockholm på en skit kul klassresa. Skratt, öl, vänner, upplevelser. Bussresan bara den var ju hur kul som helst. Dessutom tatuerade jag min fina G klav denna månad.
Jag och Linda var på tiki ett par gånger där jag bl.a. strulade med en get (?) HAHA. Jag försökte slopa Tim för gott.
Maj:
Min bror tog konfirmationen, svårt att förstå att han är så stor min lillelillebror. Mamma fyllde 40 och detta firades med ett stort kalas som var för övrigt skit kul. Jag fick besök av mr 49 och månaden var allmänt knas. Klassen åkte och kollade på Hamlet på Dramaten en dag i Stockholm. Var även den resan skit kul :) Benjamin började komma till oss.
Det var varmt som bara den denna månad.
Juni:
Fortfarande mkt varmt. Firade nationaldagen på ett mkt fint sätt, haha. Min första
Juli:
Festivalen med Kristine, kul :) Inflammation i foten dock. Jag och Erica åkte till Bergen! Är nog en av de roligaste upplevelser i mitt liv. Träffade James Hetfield (!!!), sov, drack öl, sov lite till, myste och fann varandra igen. Metallica spelade fantastiskt, tyckte jag och 50 000 andra. jag stod längst fram nästan. Svin kul. resten av månaden var ganska lugn förutom att jag fick blodförgiftning i foten. Men jag överlevde.
Augusti:
Jobbade, lite västkusten och massa ångest för skolan igen. Eda parken, skotterud parken och några trevliga fester. Började trean på gymnasiet, big deal. Började umgås med mr T igen. Var mycket med Erica, världens bästa Erica <3
September:
Jag klarade mitt körkort!!! :D Det är väl i princip det jag kommer ihåg från den månaden :P Spenderade min sista kväll med T. förhoppningsvis :P haha. Jag kan ju säga att det mesta jag gjorde var att köra bil :) Förresten, klassresa till göteborg. Fängelset och massa intressanta besök. Jävligt rolig kväll och natt. Henrik Wadman säger jag bara :) Haha.
Oktober:
Marten, körde bil, körde lite mer bil, körde lite mer bil. :)Jag gjorde högskoleprovet utan bra resultat, haha :P MIchaela fyllde 18 firades med fest :) Började prata med TD :)
November:
Det jag kommer ihåg mest från den månaden är att jag och min älskade Linda åkte till Oslo och kollade in ALTER BRIDGE igen <3 det var helt underbart. Annars var månaden ganska som vanligt I think.
December:
December igen. Månaden kom och gick ganska mkt. Julen var mysig trots min spyepidemi. Dock var juldagen jävligt rolig med party med brudarna på tiki !! :) Jag myste och slappade mest hela tiden sen :) Året avslutades i en bil, haha.
Jag vill bara säga Kristine Sund, tack för att du finns där. Utan dig hade detta år blivit ett helvete. Jag och du bruden, alltid <3
Tack också alla andra vänner som vet vilka de är för att ni finns där för mig. Ni är fantastiska. Puss på er.
Nu ser jag framemot ett underbart 2009!! :)
Once upon a time..
Då sitter man på skolan då och har inte ett endaste dugg att hitta på. Filosofi om ca en timme känns heller inte speciellt lockande. Mitt förslappande av skolan vill helst åka hem nu och kanske hämta kusinerna för att gå ut och leka. Men jag får väl försöka härda. Det som inte dödar det härdar, right?
Svenska provet kändes okej och psykologin var inte speciellt svår så nu är jag avslappnad och känner ingen stress för skolan. Bara jag kommer igång med projektarbetet igen så är jag med. Framtiden ser ljusare ut för denna saga om mig.
Fast ni vill verkligen inte följa med i mina drömmars land, där sker det mest häpnadsväckande saker. Ni kan inte ens tänka er.. ;)
Men i alla fall, vad tusan ska man hitta på? Sitta och sjunga sjalala för mig själv kanske. Njae, boooring. Får se om jag hittar mina kära classmates och får skratta lite. de där killarna är ena jävlar på att få mig på gott humör. So long!
Sikta ovan molnen
"Sikta ovan molnen så når du någonstans under"
visst är det så, med drömmar och ambitioner har man det som krävs i sitt liv. Eller?
jag har mina drömmar och jag har mina ambitioner, förhoppningsvis kommer jag nå långt.
Det här är en blogg om Lina, om en blivande student, om en galen hårdrockare, en hundägare. Framförallt en blogg om och för mig.
This is me.
visst är det så, med drömmar och ambitioner har man det som krävs i sitt liv. Eller?
jag har mina drömmar och jag har mina ambitioner, förhoppningsvis kommer jag nå långt.
Det här är en blogg om Lina, om en blivande student, om en galen hårdrockare, en hundägare. Framförallt en blogg om och för mig.
This is me.
