Örebro here I am

Ja då var man här då. Solen skiner in genom MITT fönster och vädret är strålande. Jag och Björn har varit ute på en två timmar lång promenad och unnade oss tvårätters lunch på en jätte fräsch asiatisk resturang. Helgen har gått väldigt smidigt och min lägenhet har blivit så fin! Den är precis som jag vill ha den!
Det blev några tårar dagen innan avfärd men sedan dess har jag inte haft tid eller lust att vara ledsen, just nu känns allt väldigt bra! Allt blev högt över förväntan. Ikea har nog blivit snäppet rikare pågrund av oss och min kropp tackar mig lite för att den har fått bli sliten. Igår firade vi med vin i mina fina glas och tittade på film. Nu tvättar vi den första tvätten, jag sitter här och Björn ligger i soffan och läser aftonbladet. Tur att han stannade kvar några dagar annars hade jag kanske känt mig lite mer vilsen och ledsen när mor och far åkte hem förut.
Men just nu är jag väldigt tacksam över mitt liv. Just nu känner jag mig lycklig. En gnutta osäkerhet men den vägs upp av min nyfikenhet för mitt nya liv. Ni är hjärtligt välkomna på besök i mitt nya liv! :)

Imorgon

Imorgon gäller det... Tårar rasar nerför mina kinder men jag vet att detta kommer bli bra!

Talk to me softly

Jag vet inte vad det är med mig just nu. Det känns som om jag överreagerar på precis allt. Jag visar det sällan men i mitt huvud och mitt hjärta är det tungt just nu. Allt med örebro känns bra, så det är inte det. Eller det är klart att jag är nervös över örebro och går och funderar en massa på det. Men det jag funderar på är inte skolan eller lägenheten utan det är kärleken. Jag har inte velat erkänna det för mig själv men jisses vad jag är rädd för att bli bränd igen. Vad jag är livrädd för att mitt hjärta inte klarar av att bli lämnad igen. Mitt hjärta klarar inte av att känna sig osäker. Jag vill kunna vara mig själv, kunna lita på att det finns en framtid. Ibland går jag runt och inbillar mig att det är sista dagen, med kärleken. Än så länge har det varit bara inbillning och så hoppas jag att det fortsätter. Men varje gång jag får lite hårdare ord än vanligt. Eller varje gång jag blir tilltalad i ett annat tonläge än jag är van så får jag ont i magen. En isande känsla och tankar som säger att nu är det snart slut. Usch vad jag blir arg på mig själv som känner så.


Mina sista arbetsdagar

Hej mina kära! Som vanligt har jag huvudet fullt med tankar och ord men när jag väl loggar in på bloggen så händer i princip ingenting. allt blir stilla. Dött. det är kanske alldeles för mycket i huvudet. Kanske är det så.
I vilket fall som helst så är det mycket förändringar för mig just nu. Imorgon är det min sista arbetsdag på Hydro sen har jag sagt upp mig. Det känns minst sagt konstigt! Jag är väldigt tacksam över att få slippa alla otrevliga grannländare och upprepa saker hundra gånger varje dag. Men samtidigt är Hydro det enda ställe jag har jobbat på och det kommer kännas konstigt att inte gå hit varannan helg som jag har gjort i princip tre år.
Den tjugonde flyttar jag. Overkligt! Nu i veckan ska jag och Björn ta en tur till västkusten och bara mysa. Gå på bio, äta ute, slappa och umgås. Det ska bli underbart! Till helgen är det hamnfest och veckan efter flyttar jag..
My journey begins..

Det närmar sig verkligen med stormsteg!

Jag kan inte hjälpa att terrorisera bloggen med massa flyttahemifrån tankar. Det är nästan det enda jag kan tänka på nu om dagarna, för varje dag som går för mig närmare. Idag planerade vi vilka dagar lastbilen med mina saker ska gå och jag vet inte riktigt om jag inser att jag verkligen ska flytta. Det är nästan som om jag levt i en egen liten fantasivärld och att det inte ska bli mer än en fantasi. För ibland kanske drömmarna räcker, kanske ibland är det nog att bara drömma?
Vi kan klaga på det vi har men när vi väl ska lämna det så känns det sorgligt. Ungefär så är det jag känner. Jag är verkligen trött på stället jag bor på. Trött på mentaliteten. Trött på människorna. Men egentligen är jag väldigt glad i det också. Jag älskar mitt rum. Jag älskar min familj och andra underbara människor. Jag älskar Elsa. Jag älskar naturen. Men jag vet, jag kommer älska det nya också. Snart är det dags. Jag kommer aldrig bli nog redo, jag måste bara vara det. Jag är redo!


Lost in space

Idag är en sådan dag där jag känner mig dum, dum för att jag känner som jag känner. Idag är en dag där jag känner mig så extremt vilsen i tillvaron. Jag känner mig otroligt missanpassad och udda. Det känns inte som den personen jag är passar in någonstans eller hos någon alls. Jag vet inte varför jag känner så, för det tror jag inte att jag borde.
Kanske är det mitt enorma behov av att alltid känna att jag är en del av något. Jag vet inte, varför vill jag alltid ha kontroll? Varför kan jag aldrig ta saker bara för vad de är? Nej nu ska jag och min finaste Elsa ta en promenad i tallmon och sen ska hon få vara hos mig och Björn ikväll. Have a nice sunday!

Kärlek

"Som han tittar på henne. Jag blir avundsjuk bara av att se ljuset i ögonen på honom när han tittar på henne. Irisen blir större och man kan riktigt se kärleken som pulserar ut när blicken landar på henne. Han stryker henne sakta på kinden med sin hand och kysser henne ömt i pannan. När hon sedan ivrigt sitter och pratar med någon annan sitter han hela tiden och rör sina fingrar i hennes hand. Han stryker sin tumme på ovansidan av hennes hand och sneglar på henne med jämna mellanrum. Dessa mellanrum blir allt mindre och varje gång han ser hennes iver ler han. Han ler när han ser att hennes hår inte ligger som det ska. Han ler när han ser att hennes skjorta inte är så struken som den borde vara. Han ler när han ser att mascaran har kladdat lite under ögat. För honom spelar det ingen roll, att allt inte är som det borde vara. När hon är allt för inne i diskussionen lägger han sitt huvud mot hennes och ger henne en försiktig puss mot håret. Jag kan riktigt se hur lycklig han är. Jag ser att hans hjärta smälter litegrann varje gång han inser att han inte drömmer utan att hon är hans. Jag kan inte göra annat än att le med honom. Le åt hans känsla. Le åt att han inte för en sekund kan dölja hur han känner. Ibland ser jag att han böjer sig mot hennes öra och försiktigt viskar några ord. Kort därefter ser jag att hon ler. Hon ler mot honom, lägger sitt huvud på sne och det är nästan så att man kan se en tår av glädje i hennes ögon. Jag sitter och bevakar dem på avstånd. Jag bevakar varje rörelse. När jag sitter här känner även jag mig lycklig. För när jag sitter här kan även jag vara en del av denna kärlek. För det finns verkligen inga tvivel om att det jag just nu bevittnar, det är det vi kallar kärlek."


Smultronställen

Jag har varit väldigt bloggsugen några dagar men inte vetat vad jag egentligen velat skriva, därför har jag inte skrivit något. Det har varit mycket jobb nu på sista tiden och min förkylning som inte vill ge med sig har tagit en hel del energi.
Dock är jag väldigt positiv om framtiden nu! I lördags var jag, pappa och Björn i Örebro nästan hela dagen. Vi tittade på skolan, som verkar vara jätte bra, åt god mat på en jättemysig resturang och jag hittade ett kommande smultronställe som jag nog kommer att tillbringa en hel del fikande tid på (om min studentbudget räcker till).
Jag fick nyckeln till lägenheten och visade Björn hur den ser ut. Jag längtar! Nu är det inte alls länge kvar, det känns ändå bra. Så länge jag har min finaste Björn spelar resten ingen roll, men det känns som sagt väldigt bra!
Framtiden är det jag som styr över, den är bara min.


Tacksamhet.

Idag är en sådan dag då jag kommer gå och tänka. Tänka på allt och lite till. Viktigt och oviktigt. Jag är rädd för att flytta. Rädd för ensamheten. Rädd för alla nya ställen och alla nya människor. Men jag känner också en tacksamhet över att jag har så fina människor i mitt liv. Jag har en underbar familj som ställer upp på mig i alla lägen och jag vet att de alltid kommer att finnas där för mig. Sen är jag obeskrivligt tacksam över att jag träffade Björn. Han är en trygghet jag aldrig trodde jag skulle ha och min kärlek till honom är oändlig. Jag är så tacksam över allt. Jag har tak över huvudet. Jag har mat och materiella ting jag egentligen inte behöver. Jag har mina drömmar och jag ska göra mitt bästa för att lyckas med dem. Men framförallt så har jag kärleken. och kärleken är viktigare än allt annat.


(v


Nu känns det på riktigt

Min kär far ringde mig förut och sa att jag hade fått brev från Örebro Universitet idag. När jag kom hem tittade jag igenom alla papper. Det var ett papper som välkomnade mig till juristprogrammet i Örebro, ett nollningsprogram, ett introduktionsprogram och koden till min första kurs och dess schema. När jag satt och höll i dessa papper kände jag verkligen att nu är det på riktigt! Den första kursen jag ska läsa är Rättens grunder och innehåller allt från personrätt till förvaltningsrätt. Ska bli riktigt spännande! Tänk att lilla jag ska läsa till jurist. Det är helt otroligt..


Scenario

Missuppfatta mig inte nu, jag börjar allt mer längta till flytten, men på kvällarna ligger jag och fantiserar ihop massa hemska scenarion som skulle kunna hända. Jag vet, jag ska inte måla upp någonting innan jag är där men jag kan heller inte låt bli. Igår kväll låg jag och funderade på den kommande klassen jag kommer få. Till programmet var det 3000 sökande och 185 stycken kom in. Här kommer mitt scenario: Alla i klassen är 25 år, bakåtslickat hår och kommer från rika familjer. De har nyss kommit på att de vill läsa juridik och hade givetvis nog bra betyg från gymnasiet. Dessa 25 åringar kommer tycka att jag är en ung, som tror alldeles för bra om sig själv om hon tror att hon ska klara detta och dessutom så kommer hon från de värmländska skogarna vilket också innebär att hon pratar konstigt och är en bonde.
Ungefär så gick mina tankegångar igår kväll. Inte för att ålder spelar någon som helst roll men det vore tacksamt om i alla fall någon var i ungefär samma ålder som mig. Det får gärna vara någon i min klass som liksom jag kommer utifrån också.
   Gissa om jag kommer vara nervös första skoldagen. Men det ska bli otroligt spännande. När jag tänker på det refererar jag hela tiden till första veckan på gymnasiet. Jag var ensam, kände ingen i klassen, trodde inte att jag skulle komma att göra det heller och jag kände allmänt att jag inte passade in överhuvudtaget. Men se vad bra det blev! Jag hade tre fantastiskt roliga år och träffade personer som kom att bli mina allra bästa vänner. Så jag misströstar inte. Dock kommer det bli väldigt tomt utan de vanliga classmatesen. Men så fort jag kommer i ordning, hittar i staden (främst hittar tillbaka till min lägenhet) och har tid så ska alla som vill få komma och sova över.
I follow my dreams!

Början på något nytt

Det känns nu att snart är det början på något nytt. I helgen var jag på galtö och hälsade på mor och far. Vädergudarna ville oss inte gott men det spelade inte så stor roll för det var mysigt ändå, vi spelade kort och shoppade. När jag kom hem i söndags gick jag direkt ner i källaren och bar upp alla mina flyttlådor som jag laddat med saker det senaste året.
Jag kollade igenom alla lådorna, packade upp och packade om, organiserade och skrev på lådorna vad de innehåller. Sist satte jag mig med en lista och skrev vilka saker jag har och vad jag saknar. Tänk vad många saker jag har som jag helt och hållet hade glömt bort att jag hade! Sen tittade jag igenom studentlådan lite extra och insåg vilka fina presenter och vilken bra student jag hade.
Nu står i alla fall en hel hög flyttkartonger i mammas och pappas sovrum, mina flyttkartonger. Någon dag ska jag även åka på rusta och köpa mer flyttlådor så jag kan börja packa ner lite andra saker som jag inte behöver just nu. Det känns väldigt egendomligt. Det känns otroligt bra samtidigt som jag är livrädd. Det ska bli kul att flytta och jag kan knappt bärga mig till jag får börja fixa i lägenheten. Det som känns värst är ensamheten, att inte vara omgiven av människor jag känner hela tiden kommer kännas konstigt. Men jag har en tro på att örebro kommer ge mig väldigt många fina vänner.
   En annan sak som känns lite konstigt är att jag snart ska flytta till en stor stad som jag inte vet någonting om. Vad är Örebro känt för? Gustavsvikbadet? Svampen? Hjalmars revyer? Det är knappt så att jag vet att det ligger i Närke, HAHA.
Den 25 är det i alla fall öppet hus på skolan så då blir det en heldag i min blivande stad. Jag hoppas att B följer med och gör mig sällskap.
   Nu, nu är det min tur att göra något nytt. Nu är det början på något nytt. Jag hoppas ni följer med mig i mitt nya liv!


This was it

Ja då var det slut på all väntan, igår fick jag beskedet jag har väntat på hela våren. Jag kom in på skolan! När jag läste - antagen -  var det som om luften gick ur mig. Tankarna virvlade runt i huvudet som en orkan och jag orkar inte fokusera blicken på någonting. Tänk att om en månad ska lilla jag flytta. Bort från tryggheten på Eda glasbruk och till en stor stad långt bort. Jag vet inte riktigt hur jag känner inför allt, jag känner mig som en röra hela jag. Men jag har en tro på att det kommer gå. Jag ska göra mitt absolut bästa och min lägenhet är jättemysig. Min lägenhet, vad konstigt det känns. Jag har en lägenhet. Lilla jag!
Hur B gör är en annan sak. Han vet att jag flyttar i alla fall. Jag kommer göra mitt bästa för att kärleken till världens finaste man ska hålla. Han betyder allt för mig och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Jag följer mina drömmar. Hur rädd och osäker jag är så följer jag mitt hjärta. Det tycker jag att alla ska göra. Sikta ovan molnen och du hamnar någonstans under. Eller över för den sakens skull.


Sommaren 09 har börjat

Ja då är man student då. Gud vad dagarna bara försvann förbi. Studentdagen var toppen. Utan att behöva gå in på fler detaljer kan jag säga att jag kommer sakna min klass enormt och att det var en av de roligaste dagarna jag haft i mitt liv.
Balen var också underbar. Trots att Gud straffade oss med ösregn hade jag fantastiskt roligt. Alla flickor var så vackar och alla killar så ståtliga. Henrik höll tal och man kunde ju inte annat än att fälla en tår. En tår av både befrielse och sorg. 
   På lördagen hade vi fest på logen och jag fick så himla fina presenter. När jag öppnade presenten från Björn kunde jag inte heller låta bli att fälla en tår. Hope. Det är det du ger mig min älskling.
Mycket har hänt sedan sist jag skrev här. Jag har fått en lägenhet i örebro. En jättemysig lägenhet med en stor grön park bakom. Jag har fått den om jag kommer in på skolan. Något jag börjar bli väldigt osäker på. Det är 3000 sökande i år. Men det återstår att se om en vecka vet jag. Fram till dess är min framtid väldigt osäker. Jag längtar samtidigt som jag har ont i magen för det. Men den största anledningen att jag har ont i magen är väl för att jag kanske måste åka från Björn. Han är den ende för mig nu. Och jag tvekar inte en sekund över det. Men han tvekar. Jag vet inte om han är beredd att lämna hela sitt liv här för mig. Jag hoppas innerligt det men jag tvivlar på det. Fast jag ska inte ta saker på förhand.
Nu är det sommar på riktigt och jag tänker ta hand om den till 100%.

C A R P E  D I E M

2 dagar kvar!

Idag är det 2 dagar kvar till studenten, 2 dagar! Herregud  vad min mage krampar så fort jag ens tänker på det. Men gud vad det ska bli roligt! :) Jag är nervös som bara den samtidigt som jag längtat i flera år efter detta. Verkligen delade känslor.
   Igår kom Björn hem, han var väldigt efterlängtad! Vi kramades hela kvällen och jag inser mer och mer för varje dag hur mycket jag älskar honom. Det finns ingen som honom. <3 Idag var vi även i Arvika och hans pärla gick igenom besiktningen åter ett år. Vilken faslig tur han har, den där mannen min :)
   Snart ska jag och pappa åka till Elverum, han ska till sjukhuset och eftersom han inte har något körkort i Norge så får hans dotter vara snäll och ställa upp. Kanske får jag något trevligt för det besväret, hehe. :) Men jag tycker fortfarande att det är lika roligt att köra bil och jag har inget annat för mig, förutom att kramas med B, så det går nog bra.
  I lördags var det trevligt på bryggan. Min älskade Michaela är det finaste som finns på denna jord. <3 För övrigt var jag och röstade igår. En stor grej för mig! Jag kände mig riktigt stolt när jag lämnade fram mitt röstkort och min röst. Äntligen kan även jag få vara en del av demokratin som vi har tur att ha. Tittade även på valvakan igår kväll, måste medge att en del politiker är inte riktigt som de ska, men det är väl ingen av oss för den sakens skull.
   Nej nu får jag sätta fart. Antar att jag inte kommer ha tid att blogga de närmaste dagarna heller, har fullt upp! Imorgon blir det att åka till Norge och fixa naglar på morgonen och sen på kvällen blir det nog party! :) På onsdag är det vattenkrig och sen är det party och förberedelse för den stora dagen. För vi har tagit studenten... Fy fan vad vi är bra! Snart får jag skrika och vara galen och lycklig. Nu är jag laddad. De dåliga känslorna tränger jag bort och plötsligt längtar jag som en tok! Snälla vädergudar håll regnet borta så blir det en toppen dag! :)
   Ha det fint nu mina vänner!

C A R P E  D I E M

5 days to go!

Nu är det verkligen countdown som gäller, 5 dagar kvar.. Alltså hallå, kan någon hjälpa mig att stoppa tiden? Idag har jag ångest över om jag ska vara duktig och vara chaffis åt mina fina tjejer eller om jag ska dricka själv? Har fått chaufför i så fall men jag vet inte.. Vaknade idag av en dunder förkylning men jag hoppas på att den försvinner om cirka en timme.
B ringde nyss. Jag längtar till han kommer hem. Men en del av mig längtar inte för vi har ett bråk att reda ut. Men vi får se var detta slutar.
På måndag ska jag i alla fall vara med på tältningen. Jag ska vara med dessa sista dagar nu. Om några blinkningar är det torsdagkväll och jag har tagit studenten. Jag är för liten för det här! Alldeles för liten! Nu ska jag hitta något vettigt att göra innan jag börjar jobba 14.30. Bye for so long. Ha en underbar nationaldag, firare eller inte.

C A R P E  D I E M

6 dagar kvar!

Trumvirvel.. 6 dagar kvar nu! Kan ni fatta det, studenter i arvika, 6 dagar! Jag försöker gå igenom det i mitt huvud hela tiden, har en aning svårt att förstå att det är sant faktiskt. På torsdag, då gäller det! :)
Jag började dagen med att försova mig, lyckat. Skulla ha öppnat på hydro klockan kvart i åtta och gissa vem som vaknar kvart över.. Jag kan säga att en sådan fart lär ni aldrig se hos mig annars, eld i rumpan var bara förnamnet!
Resterande av dagen har varit lugn. Jag har shoppat mina sista pengar på kortet. Men va tusan, jag är värd det, hehe.
Imorgon och framåt blir det party! Dessutom kommer Björn hem på söndag. Har inte bestämt om jag ska ut på söndag i alla fall? Ut mån-lör ska jag i alla fall, får dock se hur mycket lilla Lina klara av..
Nej nu ska jag hitta något bra att fördriva tiden med till dess att Roman vill hämtas klockan 01.00. Något ska det väl finnas att hitta på? Ha en trevligt fredagkväll allesammans! :)

 C A R P E  D I E M


7 dagar kvar!

Nu är det, tro det eller ej, bara sju dagar kvar! Sju ynka dagar sen ska jag aldrig mer gå på gymnasiet. Det känns..konstigt! Idag är en sådan funderardag, kanske inte så konstigt med tanke på att jag "jobbar", det är inte en människa som vill handla och regnet öser ner utanför. Det finns liksom inte så mycket annat att göra.
Kvällen igår var toppen! Jag kom tvåa på minigolfen och gjorde till och med några hole in ones, helt otroligt för att vara mig. Lite vin och sen räkor på bryggan. Jag och Henrik hade skalaräkormaraton, han hade lite bättre tempo än mig, men gott var det. Sen blev det flera goda drinkar och slutligen allsång. Det vore en underdrift att säga att vi sjöng med hela tiden, för vi sjöng när vi inte skulle sjunga också. Klappade händerna gjorde vi så jag är blå i den vänstra handflatan, inte illa pinkat. Vi avslutade kvällen i bilen med lite mer allsång. Sen ville inte min röst mer och jag har varit hes hela dagen, men det är smällar man får ta. Sov hos min älskade Michaela (v
Började jobba klockan ett och here I am. Pappa har varit här och vi har tittat lite på fritidshus och små villor. Det är ju onekligen mycket bättre för mig och vi räknade på att det blir billigare i längden också. Men det lilla hus jag föll för är dock 3 mil från örebro. Inte så mycket egentligen för det huset men det innebär att jag måste ha en bil i alla fall och att detta blir ytterliggare kostnader. I don't know. Men en sak är säker och det är att jag blev absolut tokförälskad i det! Precis min smak!
När jag sitter här kan jag inte låta bli att tänka på vilken osäkerhet vi blir utslängda i nästa vecka. Jag fick 17 dagar på hydro men efter de 17 dagarna har jag ingenting säkert. Jag vet inte var jag hamnar. Jag vet inte om jag kommer in på skolan. Jag har ingenstans att bo, om jag skulle komma in på skolan. Jag vet inte om B är beredd att offra sitt liv här för mig. Kort sagt jag vet absolut ingenting. Och vet ni, I'm afraid. Riktigt rädd är jag. Jag får lite halvt panik av att tänka på det. Jag vet att det kommer säkert ordna sig men jag kan ändå inte låta bli att tänka på det. Och what if it doesn't?
Nej nu ska jag hitta något att göra på detta stället. Jag blir galen av detta. Dessutom saknar jag B. Och vi är ovänner. This is not my day.

C A R P E  D I E M

8 dagar kvar!

Jag blev väckt av mr B som ville prata, han var riktigt pratsjuk. Fast det var i och för sig hans tältgranne från färöarna med så vi fick inte prata så mycket som jag hade velat. Men lite bättre i hjärtat känns det. Jag älskar ju honom. Om vädret håller i sig idag är jag taggad. Ska åka till Michaela sen och senare blir det minigolf och god mat på Olssons brygga. Jag ska passa på att krama alla mina kära nu, det är idag faktiskt bara 8 dagar kvar! Klyschigt värre men ärligt talat, var tar tiden vägen? Dessa tre år har helt försvunnit. Vi pratade på igår de klipp vi filmade i början av ettan, andra veckan tror jag det var. Jag kände ingen. Och det jag talade om var hur töntigt som helst. Men gud vad bra allt löste sig. Jag fick underbara vänner, bättre vänner än jag någonsin haft tidigare. Som jag kommer sakna dem. Men nu ska vi ha roligt som bara den dessa sista två veckor.
Imorgon tyvärr ska jag jobba, även fredag. På fredag eftermiddag ska vi testa balfrisyren och fixa naglar. Jag känner att jag börjar bli förkyld men det har jag inte tid med de närmaste månaderna i alla fall. Den får snällt vänta. 
Ha en fin dag mina vänner, det ska jag! :)

Never forget to C A R P E  D I E M! 

9 dagar kvar!

Studenten närmar sig verkligen med stormsteg! Det känns både bra och dåligt, men jag känner mig inte ett dugg redo för det än. Jag känner mig alldeles för liten för att ta studenten! Well, i lördags var det party. Ett mycket trevligt sådant. Efter att vi brudar hade hämtat upp min fulla älskling som sjöng hela vägen bar det av till strandparken. Ett gäng från klassen och några till, goda öl och mysiga samtal. Sen vidare till Olssons brygga, stod i kö i en timme för att komma in! Har fått höra efteråt att det var 2000 pers där så det kanske inte är så konstigt att vi fick stå i kö.
Söndagen tillbringades på studsmattan i skuggan sovande, väldigt skönt. Blev en tidig kväll.
Igår var jag i Arvika och spelade lite kubb med mina klassisar. Tog även med oss mat till strandparken och åt och planerade de kommande sista veckorna, eller ska man säga veckan. Imorgon bestämdes att vi ska spela minigolf och sedan räkfrossa på bryggan. Jag längtar! Förhoppningsvis är vädergudarna med oss, annars får vi göra det trevligt i alla fall. :) Jag är sugen på massor av räkor och goda drinkar! Mr B har ju lämnat mig för veckan så jag får försöka göra det bästa av situationen.
Jag är lite halvt panikslagen inför studenten nu. Det ska bli väldigt roligt, verkligen! Men sen då? Vad händer sen? Vi gjorde semesterschema på jobbet igår, mitt blev väldigt bra så jag ska verkligen försöka att njuta av den här sommaren och ta alla problem sen. Summer of ´09 here I come!

C A R P E  D I E M

Tidigare inlägg
RSS 2.0