Mycket att säga

Det finns så otroligt mycket att säga just nu i mitt huvud så det blir antagligen en massa inlägg idag så att jag kan få ur allt ur huvudet. Annars vet jag att jag inte kommer klara att somna ikväll när jag ska lägga mig..

Helgen var minst sagt händelserik! Jag hade jävligt roligt, var alldeles för full och som vanligt alldeles för känslosam.
Fredagen började med att tåget var försenat en halv jävla evighet. Vi satt på tåget och sjöng för tine som blev hela arton år i sällskap av en tändare eftersom det inte fanns ljus på tåget. ;D
Skolan kom och gick. Gjorde prov som kändes konstigt, inte en aning hur det gick men man kan ju bara hålla tummarna för att det gick bra..
Efter skolan gick jag till Saras lägenhet och krånglade i en halv timme med låset. Jag kände mig som världens mest iq befriade människa när jag var tvungen att ringa till Sara och fråga hur fan jag skulle låsa upp dörren. Haha. Jag slappade lite sen började jag göra mig iordning. Som sällskap i duschen hade jag en corona och det smakade förjävla bra. Vid sju hörde jag att Kim var på G. Jag ställde mig vid dörren för att skrämma henne men det var istället jag som blev skrämd! Där stod Kim, blod överallt i trappan, på hennes arm och det ordagrant sprutade blod ur hennes hand. Jag fick rena paniken och var inte långt från gråten. Hon hade givetvis ramlat i backen bredvid huset och såklart hade hon tagit emot sig med handen på en cider flaska. Efter en timme av blödande och lite paniksamtal till Tom Erik och Marie var det party igen. Men ni ska bara veta allt som hann flyga runt i huvudet innan jag fattade att det blödde mer än det var farligt..
Brudarna kom och det var en av de roligaste förfesterna jag någonsin har varit på! Tjejer, öl och lite senare allsång med killarna. På vägen ner till Ritz hade jag redan blivit bra i gasen och vi sjöng reklamlåtar. Väl inne på ritz kommer jag inte ihåg så mycket. Med 50 kronor klarade jag mig en hel kväll, hade fått en massa cider tydligen. Kvällen stora miss måste väl varit när jag ramlade över Frida mitt på dansgolvet. Just då gjorde det inte ett dugg ont men jag kan säga att mitt blåa ben tyder på annat.
Kvällen avslutades tidigt. En dyngfull Lina hade betalat och ätit pizza, ringt Torbjörn som hade skjutsat mig från Viktors till lägenheten. Hade låst ut Johanna och somnat med kläderna på på överkastet.

Lördag vaknade jag halv sju som jag alltid gör när jag är ute. Jag bad lite till Gud om att jag ville överleva dagen. Sällan har jag varit så bakfull som då. Låg i sängen till elva, duschade och låg lite till. Sen tog jag tag i mig själv och gick en LÅNG promenad i det fina vädret. Det behövdes verkligen! Träffade Viktor och stod och pratade ganska länge. Sen gick jag på palmviken och försökte köpa mat men inget frestade. Sov lite till när jag kom hem sen var det bara att duscha och göra sig iordning igen. Det tog enormt lång tid att dricka och det frestade inte ett dugg. Men även lördagen bjöd på en rolig förfest och visst blev jag full då också. Väl inne på tiki slocknade mitt humör om man säger så.
På vägen hem var det tur att jag mötte David. Älskade finaste underbaraste David. Han är så bra på att torka tårar.

Just nu vet jag inte vad det är med mig. Är jävligt deppig och känner att det inte finns ett dugg jag har lust med just nu. Allt tar emot och allt känns så inni bomben tråkigt. Sen tror jag att jag är lite kär med. Kär på riktigt. Sådär så att det gör ont i hjärtat. Sådär så man känner sig helt hopplös. Inte den bra kär känslan. Tänk om jag bara kunde få sluta känna just nu. Jag vill inte känna!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0