kanndigsjalv

Ja då var det slut på all väntan, igår fick jag beskedet jag har väntat på hela våren. Jag kom in på skolan! När jag läste - antagen -  var det som om luften gick ur mig. Tankarna virvlade runt i huvudet som en orkan och jag orkar inte fokusera blicken på någonting. Tänk att om en månad ska lilla jag flytta. Bort från tryggheten på Eda glasbruk och till en stor stad långt bort. Jag vet inte riktigt hur jag känner inför allt, jag känner mig som en röra hela jag. Men jag har en tro på att det kommer gå. Jag ska göra mitt absolut bästa och min lägenhet är jättemysig. Min lägenhet, vad konstigt det känns. Jag har en lägenhet. Lilla jag!
Hur B gör är en annan sak. Han vet att jag flyttar i alla fall. Jag kommer göra mitt bästa för att kärleken till världens finaste man ska hålla. Han betyder allt för mig och jag älskar honom av hela mitt hjärta. Jag följer mina drömmar. Hur rädd och osäker jag är så följer jag mitt hjärta. Det tycker jag att alla ska göra. Sikta ovan molnen och du hamnar någonstans under. Eller över för den sakens skull.